Den här sommaren hade vi en rejäl jordhög att ta hand om efter förra sommarens altanbygge.
Vi har hela tiden haft som mål att ordna en trädgård som vi känner att vi hinner med och klarar av. När vi flyttade in fanns det mycket rabatter, blommor, buskar och träd som vi aldrig skulle hinna ta hand om så vi har därför grävt bort massvis.
Här hjälper Elvina mig att gräva bort krusbärsbuskar som var klena och gav väldigt lite frukt. I pallkragarna har vi jordgubbar som fick flytta innan grävmaskinen kom.
Det hade hunnit växa mycket ogräs i vår jordmassa sedan förra sommaren.
Här är hörnet som behövde sig ett lyft. Vårt staket var rangligt och ruttet så det slet vi bort och får bygga nytt nästa sommar. Gränsen går vid studsmattan och alla andra prylar som är grannens. Mitt i detta började jag även ansa vår syrénhäck som var aningen vild. Vi vill fortfarande att den ska vara hög då den fungerar som insynsskydd så jag valde att kapa den till en lagom höjd och sedan såga ur de grövsta grenarna och hoppas på förbättring nästa sommar.
Kapning i full gång...
Äntligen grävs det! Här planades alla ojämnheter ut och vi sådde sedan gräs överallt.
Häcken är kapad!
Nu har vi en massa gräs att klippa!
Vi kunde inte låta bli att fixa lite med vår uppfart när vi ändå var i farten...
Före...
På gång...
Och en slutbild hann jag aldrig ta, nu står det bilar ivägen för en snygg bild.
Tillbaka från långledigheten...och in i ett nytt härligt år!
Snabb omställning från sovmorgon till ställd klocka och väckning av barnen, till och med bebis fick väckas!
Vardagen kickas igång och vi välkomnar härliga rutiner igen!
Jag älskar att skotta snö, tyvärr kom det lite väl mycket under gårdagen så det blev för tungt för min snittade kropp.
Milo har gjort ett tappert försök att hitta altanen men misslyckades och behövde bärgningshjälp tillbaka.
Elvina gillar inte att klä på sig alla dessa kläder som behövs i kylan och det verkar som hon hatar snö (?) skrik, gråt, fräs...
Vad är nu detta? - ett försök att visa att snön faktiskt täcker mina stövlar och går ända upp till mina knän :)
Visst är det tokroligt när skottningen är klar och plogbilen kommer och gör en jumbovall framför uppfarten?! -och toppat på detta tar grannen ut sin snöslunga och fräser runt sin vall på ett kick.
Äntligen är skrivbordet och kontoret rensat från pärmar och mappar som belamrats av advokat Adriansson i väntan och efter bebis.
Och äntligen kan jag sitta här och känna mig så där viktig, nästan så jag vill klä mig i kostym när jag ska betala räkningar, och stoppa i mina EarPods till telefonen i öronen för att låtsas att jag är mitt uppe i ett viktigt samtal. Ingen som råkar se mig genom fönstret behöver veta att jag egentligen sitter och lyssnar på döbra musik och sjunger med för fulla muggar.
Det är annat än när vi bodde i ettan på Östermalm och jag satt i soffan med papper över hela mig, penna i munnen letandes efter bankdosorna som alltid lyckades smita iväg och gömma sig.
Eftersom jag är helt oduglig och inte förstår hur man lyckas byta ut bilden på den förra designen gjorde jag det enkelt för mig och bytte till en bildfri design! HA, säger jag med en känsla att ha överlistat dataspråkets konstiga siffror och tecken!
Hur presenteras en 27 årig tjej på bästa sätt till två nyss nyfödda bebisbrudar?
Tant Mia?
Jag var med om detta när våra vänner fick barn, jag blev presenterad som tant Mia.
Tant, jag, då 27 år och full av otanligt liv. Jag är minsann ingen tant, säg bara Mia, och pappan tog mig på orden och presenterade mig som "bara Mia".
När är det egentligen man blir tant, är det en ålder eller är det ett sätt att vara?
Hur som, fyra år senare är detta grunden till namnet på min blogg.
Välkommen till min blogg!
Jag är en trettioettårig trebarnsmorsa med behov att uttrycka mig i skrift lite då och då.
Här kan du läsa om mina tankar och idéer kring inredning & design, renovering och familjeliv.
Andra saker som intresserar mig mycket är träning & hälsa, mode och musik vilka är ämnen som kan dyka upp i inlägg.
